MedVetTekt

Forskare har lyckats bilda en gyllene bur bestående av bara 16 guldatomer. Burens innandöme är bara 6 ångström, vilket motsvarar ett utrymme som är en tiondel av en miljontedels millimeter brett.

Buren är stabil i vakuum i rumstemperatur. Nästa steg blir att "dopa" buren med en atom inne i den för att göra den stabil vid kontakt med andra materials ytskikt.

Flera teorier om medvetandet har postulerat att ett "självobserverande nätverk" i hjärnan förmedlar upplevelse. När ett sådant inte är involverat skulle vi inte uppleva. Att förlora sig själv i själva upplevelsen skulle med andra ord vara en omöjlighet.

Nya laboratorieexperiment visar emellertid att när försökspersoner är så fokuserade på en upplevelse att de "glömmer sig själva" så dämpas aktiviteten effektivt i de områden i hjärnbarken som relaterar till självmedvetande. För en stark upplevelse verkar självmedvetandet närmast vara i vägen!

Man har sedan länge anat att immunförsvaret på något sätt är en förlängning av hjärnan. Man har t ex kunnat spåra en signalsubstans, kallad P, som har receptorer både i immunförsvarets celler och i hjärnceller. Exakt hur det går till när nervsystemet signalerar till immunsystemet och tvärtom försöker man besvara i en ny studie.

Genom att studera vad som händer vid receptorerna, och hur det påverkar cellerna med förhöjda nivåer av kalciumjoner, har man kanske funnit ett sätt att stänga av receptorn för HIV som är inblandad i processen. Tanken är att "stänga dörren" där viruset tar sig in i immunsystemet.

Ny forskning som presenteras i journalen Interface söker lösningar på energisparproblem genom att imitera hur insekter, växter och djur löser liknande problem. Mänsklig ingenjörskonst är ofta energislösande, medan naturens ingenjör, evolutionen, löser problem så energisnålt som möjligt.

Biomimetisk teknik är en relativt ny företeelse. Exempel på produkter som imiterar naturens sätt att lösa problem finns dock redan. Färg som gör ytor självrenande är ett. Just nu tittar man exempelvis på ökenlevande insekter för att hitta en effektiv biomimetisk teknik för avfuktare.

Kvinnor lever längre än män i nästan alla länder på jorden. Man har vetat om denna könsskillnad sedan mitten av 1700-talet. Skillnaden finns också hos andra besläktade arter, såsom schimpanser. En artikel i vårnumret av Human Nature söker orsakerna i partnersökande beteende.

Hos schimpanser är skillnaden i dödstal som störst mellan könen just vid åldern för de första sexuella kontakterna. Även hos oss är riskbeteende för att få uppmärksamhet hos det kvinnliga könet en orsak till manlig överdödlighet. Denna minskar dock med ökad social status, som alltså mildrar ett genetiskt betingat beteende.

I majnumret av American Journal of Physiology publiceras en artikel om hamstrars ökande kroppsvikt, till sjuklig fetma, som en följd av omåttligt ätande orsakad av att djuren utsatts för social stress.

Hamstrar anses vara en bra modell för att hitta faktorer bakom mänskligt tröstätande till följd av stress. Liksom människor äter hamstrar mer vid icke-traumatisk stress (vardaglig stress) och mindre vid traumatisk stress och lägger på ohälsosamt bukfett.

En bebisbot (=sammanslagning av bebis och robot) har sett dagens ljus tack vare anslag från Europeiska kommissionens FET-program (Future and Emerging Technologies). Bebisbot är byggd för att testa en modell för hur närvarokänsla (=medvetande) uppkommer.

När en bebis undersöker omvärlden är det genom handling först (ta,smaka,skaka). Kognition kommer sedan och perception sist. Bebisens använder i sin tur perceptionen för att försöka nå nya objekt som ska undersökas. Närvarokänsla är en ackumulerande process enligt den modell som man använder bebisbotten för att testa. Ännu en av filosofins obesvarade frågor (Vad är medvetande?) har blivit ett ingenjörsprojekt.

Idag, den 4:e maj, publiceras i vetenskapstidskriften Nature, en rapport som visar att återupprepad kopiering av ett litet segment i DNA hos genomet i en uråldrig fisk kan ha varit avgörande för steget upp på land och den fortsatta utvecklingen hos ryggradsdjur.

Segmentet tillhör vad som kallas "ultrakonservativa element"; segment av DNA som är praktiskt taget oförändrade hos en rad arter. Upptäckten styrker att när sådana segment kopieras till andra delar av genomet där de inte längre styr produktionen av proteiner kan de likafullt ha stor evolutionär betydelse som på och avstängare av en gen. DNA kan sägas experimentera med sig själv för att bättre anpassa genernas funktion för nya utmaningar.

I Journal of the National Cancer Institute rapporteras i veckan om ett konstgjort virus som är tillverkat för att leta upp cancerceller i hjärnan och få dem att förgöra sig själva.

Tekniken går ut på att viruset är konstruerat så att det behöver enzymet telemoras för att föröka sig. Detta enzym finns i 80% av alla hjärntumörer men inte i vanlig frisk hjärnvävnad. Alltså förökar sig viruset enbart i cancerceller. För att skydda sig mot viruset börjar cancercellerna att äta upp de infekterade delarna av sig själva och därmed tumören.