MedVetTekt

I jakten på den (kanske utrotade) elfenbensnäbbade hackspetten i sydöstra USA använder man sig av ett nyutvecklat artificiellt intelligent robotvideosystem.
För att vara säker på att det är den elfenbensnäbbade hackspetten man fångar på film krävs en videoupptagning, snarare än stillbilder, då dess karakteristiska flykt kan studeras. Systemet förmår filtrera bort störningar i den naturliga miljön, trädgrenars rörelser, löv som faller, moln som rör sig osv och sätter bara igång inspelningen när det verkligen är fågelflykt i sikte. Tekniken har automatiserat en del av biologernas fältarbete helt enkelt!

Fåglars syn ställs på stora krav till följd av fåglarnas flygförmåga. 200 miljoner års evolution har sett till att fåglarnas syn fungerar tillfredsställande vid flygning samtidigt som kroppsvikten, och därmed hjärnans storlek, måste vara så liten som möjligt. En stor del av fåglarnas hjärna är därför tillägnad synförmågan vilket gör att fåglar är ett utmärkt studieobjekt när man vill ta reda på hur syn fungerar. Det evolutionen programmerat skulle vi gärna vilja kunna efterapa i robotar för igenkänning t ex.
Turligt nog visar det sig att fåglarnas syn fungerar på samma sätt som vår egen när vi försöker känna igen något och bestämma vad det är. Vi, liksom fåglarna, går inte främst på färg eller skuggningar utan på hörnformerna hos objektet. Datorer för igenkänning idag är programmerade att se på andra saker i första hand. Det kanske är dags att lära av naturen!

I februarinumret av Cell Metabolism rapporteras om en upptäckt av ett länge eftersökt protein, som kontrollerar den livsviktiga kolesteroluppbyggnaden och många andra viktiga kemiska reaktioner i våra celler, via cytokromer i P450-systemet som också fungerar som läkemedelsmetaboliserande enzym. Att hitta vad som slår av och på dessa rekationer är naturligtvis av stort medicinskt värde.
Proteinet hittades tack vare att P450-systemet hos vanlig jäst endast består av två cytokromer, vilket gjorde sökandet lättare. Proteinet som styr heter Dap1 och visar sig fungera på exakt samma sätt i jästens celler som i våra egna!

ESRF, en världsledande europeisk anläggning för synkrotronstrålning, har använts av ett internationellt team av svenska, franska och tyska forskare för att undersöka stabiliteten hos guld.
Synkrotronstrålning är en teknik för att åstadkomma enorma tryck artificiellt. Guld har tidigare visat sig kunna motstå motsvarande 1800000 atmosfärers tryck utan förändring. Nu lyckades man uppnå ett tryck på 2400000 gånger atmosfärens tryck, varvid guldet genomgick en strukturförändring. Inget är oföränderligt!

Lagom till Alla Hjärtans Dag publiceras i Current Directions in Psychological Science en studie om något som kallas "sperma-konkurrens". Att hävda sig i den konkurrensen är ett sätt för manliga gener att tävla evolutionärt inte bara upp till parningsögonblicket, utan även efteråt.
Ett par effekter av denna sperma-konkurrens är att antalet spermier hos mannen ökar när mannen varit skild från sin partner en tid och även lusten och kraftfullheten i samlagsrörelserna. Det senare har man med naturtrogna dildos kunnat visa tar bort tidigare insprutad sperma. Att evolutionen utvecklat dessa tekniker tyder på att kvinnor historiskt inte (heller) varit helt monogama.

Biologer vid Yaleuniversitetet försöker använda insikten om arters utrotningshot för att tvinga in virus i naturliga miljöer där de utrotas av sig själva. Arter, även virus, måste inte bara överleva för att undvika utrotning - de måste också föröka sig. Ekologiska "sänkor" kallas naturliga miljöer som motverkar möjligheterna för en art att föröka sig.
Ekologiska "sänkor" kan också framkallas artificiellt. Bakterier ingår som en del av den nödvändiga miljön för virus att överleva i. Muterade bakterier som införlivas i den miljön kan göra den samlade mixen av celler och bakterier till en "sänka" för ett virus och därmed föranleda dess utrotning. Biologerna vid Yale hoppas att detta kan leda till ett nytt och mycket billigare sätt att bekämpa HIV-viruset än dagens bromsmediciner.

En ny teknik att korttidslagra information beskrevs nyligen i Physical Review Letters. Det handlar om att buffra ljus. Tidigare har man bara kunnat buffra digitala signaler av ljus. Med den nya tekniken kan man buffra hela bilder.
Ljus kan bära enorma mängder information. Problemet har tidigare varit att när man försöker "förvara" ljuset så förlorar det det mesta av denna information när man släpper ut det igen. Med den nya buffringstekniken blir det "utsläppta" ljuset närmast identiskt med den ursprungliga ljussignalen.

Med hjälp av observationer från europeiska rymdorganisationens satellitbaserade röntgenteleskop XMM-Newton har man kunnat fastställa att mängden kalcium i universum är halvannan gång så stor som man tidigare beräknat. Beräkningar av hur stora mängder av olika ämnen som finns i universum kan göras utifrån teorier om hur supernovaexplosioner går till. Det är dessa explosioner som orsakar förekomsten av alla tyngre atomer i universum.
Med hjälp av XMM-Newton har astronomer nu kunnat titta på den "smog" som bildats i 22 jättelika kluster av galaxer till följd av etthundratusenmiljoner supernovaexplosioner. Det är den exaktaste mätning som hittills kunnat göras. Det leder i sin tur till utarbetandet av bättre teoretiska modeller över själva supernovaexplosionerna.

Forskare vid University of Rochester har upptäckt att dataspel kan förbättra synen. Det rör sig då om så kallade actionspel. Dessa anstränger förmågan att uppfatta detaljer till det yttersta. Resultatet blir att den spelande med tiden får lättare att se nedersta raden i ett vanligt syntest.
Förbättringen uppgick till 20% efter en månads dagligt spelande, någon timme varje dag. Forskarna menar att hjärnans system för behandling av visuell information förändras fysiskt och att det skulle gå att konstruera "spel" som korrigerar för speciella syndefekter.

I jakten på att sänka koldioxidutsläppen har en grupp forskare vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) valt ett något udda studieobjekt, nanostrukturen hos betong. Skälet till det är att betong är världens mest använda material och vid produktionen av betong används cement. Produktionen av cement i sin tur står för upp till 10% av världens koldioxidutsläpp och är därmed starkt bidragande till den globala uppvärmningen.
Efter studier har man funnit att det är själva nanostrukturen hos cementmineralet som har betydelse för hållfastheten. Forskarna tror därför att man kan byta ut mineralet mot ett annat som kan ges samma nanostruktur och därmed få ner kolidoxidutsläppen med ca 10 %. Det skulle räcka för att uppnå en femtedel av Kyotoprotokollets mål för sänkning av koldioxidutsläpp i världen.

Att verben är viktiga för informationen i det talade språket har man vetat sedan länge. Nu har en holländsk forskare tittat närmare på hur verb uppfattas av den som lyssnar i förhållande till substantiven i meningar.
Med hjälp av sinnrika emipiriska experiment framstod ett mönster över hur länge meningen av ord var aktuella hos den lyssnande när denne fick höra komplicerade meningar med huvudsatser och bisatser. Verben behöll sin mening under hela huvudsatsen, medan substantivens aktualitet sällan fanns kvar till slutet av huvudsatsen.

Metabolismen är den process som förvandlar mat till energi och uppbyggnad av molekyler i kroppen. Det är en mycket sammanvävd process med massor av kemiska transformationer i komplicerade samband. Forskare i San Diego har nu skapat ett första fungerande virtuellt nätverk över metabolismen.
Nätverket omfattar över 3000 biokemiska tranformationer som vetenskapen upptäckt de senaste 50 åren och kopplar det till den nya kunskapen om det mänskliga genomets sekvens. Med nätverkets matematiska modeller kan man naturtroget simulera t ex resultatet av olika dieters påverkan på organismen. Detta kan leda fram till olika individuella behandlingar av sjukdomar relaterade till disfunktionell metabolism.