MedVetTekt

Bläckstråleskrivare kanske inte låter så sexigt, men tekniken att spruta ut tunna strålar för att skapa strukturer används t ex vid datorchiptillverkning och design.

Nu används tekniken även i biologiska sammanhang. Amerikanska cellbiologer har upptäckt att den går att använda till att få stamceller att ta olika utvecklingsvägar genom att spruta olika proteiner på cellerna med en "biostråleskrivare". Detta utan att behöva olika cellkulturer.

Förmågan att tillgodogöra sig mjölksocker, laktos, har under större delen av människans historia stängts av efter diperioden, eftersom funktionen därefter inte varit till någon nytta. Detta ändrades emellertid när människan började ha tamdjur som man mjölkade. En mutation som gör att genen som styr förmågan att tillgodogöra sig mjölksockret inte stängs av är särskilt spridd i nord- och centraleuropa, där det var en avgörande fördel i en kultur som födde upp boskap.

Forskare har undrat om denna mutation upprätt på annat håll. Man trodde länge att afrikaner inte utvecklat den. Nu har man hittat tre grupper i afrika som oberoende av varandra och oberoende av den europeiska mutationen utvecklat samma egenskap. Den senaste av dessa mutationer så sent som för 3000 år sedan. Detta är det första verkliga belägget för konvergent mänsklig evolution.

Enligt en ny studie i experimentell biologi kan det vara en god idé att avge ett nyårslöfte att använda mer olivolja i maten.

Forskare har hittat stora skillnader i cancerförekomst mellan sydeuropeer och nordeuropeer som verkar vara direkt korrelerade med intaget av olivolja. Urinprov visar samma skillnader i förekomst av ämnen som anses vara förstadie till cancer. Efter endast tre veckors intag av 25 milliliter olivolja om dagen visade nordeuropeernas urinprov klart minskad förekomst av dessa och mer likt sydeuropeernas.

Vätgasbilen har kommit ett steg närmare förverkligande i och med en ny teknik som forskare vid University of Bath utvecklat. Vätgas vore ett idealiskt drivmedel som bara avger rent vatten vid förbränning. Problemet har varit de stora riskerna vid förvaring i bilen. På ett säkert sätt har det hittills krävt förvaring vid över 300 grader eller minus 198 grader.

Den nyutvecklade tekniken medger förvaring vid rumstemperatur. Av utrymmesskäl kan inte hela tanken förvara vätgasen på detta sätt. Tanken är istället att en deltank som förvarar gasen i rumstemperatur står för energin den korta tid som krävs för att huvudtanken ska uppnå sin arbetstemperatur på över 300 grader celsius.

Vi har tidigare (2006-02-02) rapporterat om det ökande intresset för transposoner, eller mobilt DNA, "hoppande gener". Det är sekvenser av DNA som kan hoppa till andra delar av genomet inom en cell. En speciell klass av transposoner, retrotransposoner, kopierar först sin DNA-sekvens till RNA, men istället för att översätta denna information till ett protein, så transkriberas den som en ny gen tillbaka på DNA. Idag bildar sådana återkopieringar ca hälften av hela vårt genom. Om återkopieringen sker till en aktiv gen på DNA kan det leda till genetiska sjukdomar.

Forskare vid Wistarinstitutet har studerat hur evolutionen frambringat mekanismer för att hindra återkopiering framför allt på äggceller och spermier där det är extra viktigt att generna förblir intakta. En sådan utveckling är en typ av RNA som inaktiverar den DNA-sekvens som det icke-kodande RNA-et själv kopierats från.

Kolesterol i hjärnan är av avgörande betydelse för hjärncellernas funktion. För lite eller för mycket stör hjärnans utbyggda spårnät för kommunikation mellan hjärncellerna. En störning kan leda till kombinationen av motoriska problem, kognitiv funktionsnedsättning, personlighetsförändringar samt viss ökad risk för att utveckla psykisk sjukdom.

Huntingtons sjukdom, förr i världen kallad "danssjuka" leder till dessa symtom. Nu har forskare kunnat visa hur en skada (mutation) av ett arvsanlag (gen) som innehåller koden för ett protein, huntingtin, leder till att proteinet istället samverkar med andra proteiner på ett sätt som dramatiskt ackumulerar kolesterolet i hjärnan. Detta antyder den hittills okända funktionen hos genen för huntingtin.