MedVetTekt

Forskare vid Georgia Institute of Technology har utvecklat ett nytt nanoteknologiskt instrument för att avbilda, mäta och "filma" molekylstora händelser på ytan av ett material.

Instrumentet ser ut som en kombination av ett häftstift och en mikrofon, ett membran med en pigg i mitten. När piggen närmar sig ytan av det material som undersöks attraheras den av krafter redan innan den nuddar ytan och får det superkänsliga membranet att vibrera på ett sätt som avbildar materialets topografi med 10 gånger högre upplösning än med nuvarande teknik. När piggen sedan nuddar ytan kan man dessutom avmäta materialets klibbighet, styvhet, elasticitet, och mycket annat. Dessutom är snabbheten av mätningarna så hög att man kan filma molekylernas rörelser i realtid.

Forskare vid Washington State University har undersökt effekten på beteendet av en enkel frågeteknik, där försökspersonerna får förutspå sitt eget handlande. Resultaten visar att chansen att en person verkligen gör en sak, t ex förbättrar sin sophantering, ökar om personen får förutsäga att han/hon kommer att göra det.

Denna effekt minskade i betydelse om personen var mer observant på sitt beteende i förhållande till andra än om personen var mer inriktad på egna inre kvaliteer. För denna senare grupp är själmodifierande beteende med hjälp av att man frågar sig själv hur man kommer att handla, och ger sig själv ett entydigt svar på det, en både billig och effektiv metod.

När ett minne väl har konsoliderats i långtidsminnet kan det sitta i för evigt. Åtminstone trodde man det innan man upptäckte att när ett minne används, när man minns, måste det sedan åter konsolideras, rekonsolideras, och att det lämnade öppet ett fönster att förändra eller radera även gamla långtidsminnen.

En invändning mot att använda läkemedel, eller elektriska impulser, för att radera starkt ångestframkallande minnen har dock varit att man inte vet hur det påverkar personens övriga minnesbild. Laboratorieförsök på råttor som redovisas i det senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences visar dock att närliggande minnen som kan associera till det traumatiska minnet inte påverkas.

Vid Centre for Functional Nanomaterials i Australien studerar ett forskarteam små partiklar av titaniumdioxid. När dessa belyses med solljus får de en oxiderande egenskap som bleker, dödar bakterier och bryter ner organiskt material. Ytor som beläggs med dessa partiklar får dessutom en egenskap som gör att droppar inte kan bildas. I praktiken får man t ex självtvättande fönster, där vattnet rinner rakt av samtidigt som det gör rent.

Teamet arbetar nu med att tillföra järn och kvävemolekyler till titaniumdioxidpartiklarna så att de ska kunna reagera även för ljus med större våglängd. Tanken är att kunna använda beläggningen inomhus och få en självrenande yta vid vanligt lampljus i t ex badrum.

Efter en månadslång expedition i de dimhöljda Fojabergen på västra Nya Guinea har ett internationellt forskarteam upphöjt den 300000 hektar orörda tropiska skogen inne i bergskedjan till "det närmaste man kan komma Edens lustgård på jorden".

Man lyckades för första gången fånga "paradisfågeln", Parotia berlepschi, på film. Denna mytomspunna fågel har eftersökts av flera expeditioner tidigare utan resultat. Den nya expeditionen hittade dessutom en helt ny fågelart, fyra nya fjärilarter och ett tjugotal nya grodarter. Man hittade också vad som förmodligen är världens största blomma av rhododendron - halvannan decimeter i diameter - samt ett överflöd av annorstädes praktiskt taget utrotade större däggdjur, som den primitiva äggläggande Echidnas.

Ett australiensiskt biotech-företag har slutit ett utvecklingsavtal med det danska bolaget Novo Nordisk kring en antikropp som framtagits av forskare vid Garvan Institute of Medical Research i Sydney. Den nya antikroppen har visat sig bota ledgångsreumatism hos möss.

Om mänskliga kliniska studier visar på samma positiva resultat är det mycket goda nyheter för de ca 21 miljoner människor i världen som lider av ledgångsreumatism. Forskarna tror att antikroppen också kan komma att användas för att behandla patienter med psoriasis eller blodförgiftning. Även hjärtpatienter och patienter som fått transplantationer kan bli hjälpta.

Konfokal lasermikroskopi, en teknik som använts av biologer för att studera cellernas inre, har för första gången använts inom geologin. Forskare vid UCLA har använt tekniken tillsammans med Raman-spektroskopi för att få tredimensionella bilder, och kemisk analys, på upp till 850 miljoner år gamla fossil, något ingen lyckats med tidigare.

Man tror att denna teknik kommer att få stor betydelse för att söka efter liv i rymdstenar, från Mars och annorstädes, eftersom den inte gör åverkan på själva stenen.

Transposoner, eller mobilt DNA, är hoppande gener. Det är sekvenser av DNA som kan hoppa till andra delar av genomet inom en cell. En speciell klass av transposoner, retrotransposoner, kopierar först sin DNA-sekvens till RNA, men istället för att översätta denna information till ett protein, så transkriberas den som en ny gen tillbaka på DNA. Människan har en halv miljon aktiva retrotransposoner i sitt genom.

En ny studie vid University of Pennsylvania School of Medicine har lyckats hitta de sista pusselbitarna i denna komplicerade process, som svarar för ca 30 av det mänskliga genomet. Upptäckterna kan leda till nya kunskaper om bildandet av så kallad skräp-DNA, gener som man inte hittat någon funktion för.

En studie som plublicerades i första februarinumret av Cancer Research visar att omega-6 fettsyror, som finns i t ex majsolja (men inte rapsolja eller olivolja), fördubblade tillväxthastigheten i en cellodling med prostatacancerceller. Orsaken var att omega-6 fettsyror aktiverar ett protein (P13-kinase) som man sedan gammalt vet har en nyckelroll vid canceruppkomst.

Andra studier har visat att intaget av omega-6 fettsyror hos den amerikanska allmänheten (bland annat via majsolja) idag är ca 25 gånger större än intaget av omega-3 fettsyror. Denna ökning har skett gradvis under 60 års tid. Under samma tid har antalet prostatacancerfall visat en stadig ökning.