2006-04-27

 

FORDON FÖR FRAMTIDEN

Ett antal europeiska tekniska institut har med EU-pengar utvecklat en ny typ av fordon, CLEVER (Compact Low Emission Vehicle for Urban Transport). Det är ett en meter brett fordon på tre hjul som ska kombinera framkomligheten hos en motorcykel med säkerheten hos en bil.

Två personer sitter helt inneslutna, som i en bil, fast efter varandra, som på en motorcykel. Ett automatiskt hydralsystem "lutar" fordonet i kurvorna som en motorcykel, men bibehåller styrförmågan som på en bil. Fordonet körs på komprimerad naturgas.

 

GEN FÖR POPULATIONEN

För första gången har ekologer kunnat visa att en molekylär variation på individnivå hos en gen har effekter på populationstillväxten hos en art fjärilar. Tidigare har man trott att sådan variation enbart haft effekt på individnivå men inte på populationsnivå.

Miljöfaktorer och demografiska faktorer räcker alltså inte för att modellera populationer. Å andra sidan fann forskarna inga populationseffekter på variationer på några andra gener hos den studerade fjärilsarten.

 

RECEPTORER FÖR MARIJUANA

Japanska forskare har funnit att cannabinoider, de verksamma substanserna i marijuana, kan hindra vita blodkroppar att förflytta sig till platsen för en infektion eller inflammation. Upptäckten tros få betydelse för utvecklandet av nya anti-inflammatoriska mediciner.

Cannabinoider är ett gemensamt namn på de ämnen i cannabis som är unika för växten. Kroppen har två slags receptorer som binder till cannabinoiderna. Den ena av dessa receptorer hittar man framför allt celler i immunförsvaret, den andra i celler i nervsystemet. Detta är inte receptorernas naturliga uppgift utan kroppen tillverkar själv ett ämne som de normalt binder till. Varför vet man inte.

2006-04-20

 

FARTREKORD FÖR KODNYCKEL

Krypterade meddelanden som inte ens i princip går att avlyssna (än mindre knäckas) med mindre än att det upptäcks kan åstadkommas med ljusets minsta beståndsdelar, fotonerna, som bärare av koden. Av olika skäl är det avgörande hur snabbt nyckeln till koden kan skickas.

Ett nytt rekord har nyligen satts som lyder på 4 miljoner bitar i sekunden över en en kilometer lång optisk kabel. Det är en fördubbling av det bara en månader gamla rekordet. Eftersom det är kvanttillstånd som står för koden är felkorrigering en ytterst viktig del. Rekordet kunde sättas med en felproduktion på bara 3,6 procent, vilket anses lågt i sammanhanget. Sammantaget leder utvecklingen fram mot helt säkra överföringar av stora mängder information, som videoupptagningar t ex.

 

GAMMABLIXTAR SKYR LIV

Är du rädd att träffas av blixten? Vanliga blixtar är exempel på oerhört kraftiga urladdningar, men det är ingenting mot de kraftfullaste urladdningar man känner till i universum - gammablixtar. Astronomernas satelliter registrerar dagligen gammablixtar från slumpmässigt olika håll i universum. En gammablixt direkt mot jorden från mindre än 3000 ljusårs avstånd skulle orsaka stora problem. En blixt från närheten av vårt solsystem skulle orsaka massutrotning av livet på jorden. Som tur är har alla registrerade gammablixtar härört från avlägsna galaxer och även en blixt inom vår galax som är 100000 ljusår i diameter skulle alltså behöva inträffa rätt nära oss, i galaxtermer mätt, för att vara farlig.

En grupp astronomer har nu undersökt hur stor risken är att en gammablixt överhuvudtaget ska kunna inträffa i vår galax. Det visar sig att du inte behöver vara rädd att träffas av gammablixten. Gammablixtar inträffar nämligen bara i galaxer som saknar eller har väldigt lite tunga kemiska ämnen. Galaxer som kan härbärgera liv måste ha tunga ämnen som metaller, som det finns ovanligt gott om i vår galax. Ju större chans till liv desto mindre chans att gammablixtar ska utrota det alltså!

 

FORSKNINGSINSATS PÅ ÖRON

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) lider nästan hälften av världens befolkning av kronisk öroninflammation. I genomsnitt tar det 10 år innan en behandling sätts in. Infektioner i trumhinna som inte behandlas kan på sikt leda till inte bara nedsatt hörsel utan andra allvarliga tillstånd som hjärnhinneinflammation.

Ett australiensiskt forskningsinstitut har nu påbörjat ett arbete som ska leda till att man förstår varför trumhinnan självläker hos de flesta men inte läker alls hos andra. Man letar efter gener som påskyndar läkningsförloppet. Celler och molekyler som ingår i den vävnad som ersätter en skadad trumhinna ska undersökas för att hitta ett samband. Förhoppningen är att detta ska leda fram till behandlingar som påskyndar läkningsprocessen.

2006-04-08

 

ENMOLEKYLDIODEN ÄR HÄR

En halvledardiod leder elektrisk ström i bara en riktning. Halvledarindustrin som gör datorchips har snart nått sina fysiskt möjliga minsta mått. När forskare vid University of Chicago åstadkommit en diod som är tusen gånger mindre än dagens är det därför en stor överraskning.

Den nya dioden består av en enda asymmetrisk molekyl där man genom att ansluta ström kan få elektronerna att röra sig i endast en riktning. I förlängningen hoppas man kunna bygga hela kretsar av sådana molekyler.

 

KAOS GER ORDNING

Fysiker vid Washington University i St. Louis har utfört en datorsimulering med ett överraskande resultat. Man simulerade ett antal pendlar i ett nätverk. När man utifrån tillförde regelbundna svängningskrafter övergick snart deras synkroniserade svängningar i ett fullständigt svängningskaos. Inget underligt så långt för den som insupit lite kaosteori.

Den stora överraskningen kom när man vände på steken och utifrån tillförde svängningskrafter helt kaotiskt. Då började pendlarna svänga helt synkroniskt! Forskarna drar paralleller till hur våra hjärnceller "svänger synkront" trots kaotiska sinnesintryck.

 

SOLBAD MOT CANCER

Forskare vid Harvard School of Public Health har följt upp cancerförekomsten hos 47800 män mellan åren 1986 och 2000 jämfört med deras uppskattade D-vitaminnivå i kroppen. Studien kompletterar tidigare epidemiologiska studier och laboratoriestuder som tytt på att för lite D-vitaminintag ökar risken för cancer. Överraskande nog verkar solbadande kunna vara av godo.

Den nya studien tyder på att ett ökat intag av D-vitamin motsvarande endast några få minuters solande varje dag för en ljushyad person minskar allmän cancerförekomst med 17%, risken att dö i cancer med 29% samt risken att få cancer i matsmältningsorganen med över 40%. Att använda solskyddskrämer är dock ett effektivt sätt att hindra kroppen från att tillgodogöra sig D-vitamin av solbadande.

This page is powered by Blogger. Isn't yours?