MedVetTekt

Att förse robotar med 3D-syn är notoriskt svårt. Databeräkningarna blir snabbt övermåttan stora och tidskrävande. Nu har mexikanska forskare tagit fram en teknik som härmar en metod naturen använder sig av. Det gäller otroligt nog binas dans.

När ett bi som hittat blommor med nektar kommer hem till kupan talar dess dans om för andra bin i vilken riktning, hur långt bort och hur rikt fyndet är. Beroende på informationen flyger inga, några eller många bin iväg till fyndet. På samma sätt hanteras tilldelningen av databearbetningsresurser i robotseendet med den nya tekniken.

Nu finns en karta över varje gen som är av och på i alla hjärncellerna hos en fungerande mushjärna. I och med detta har vetenskapsmännen fått ett nytt fönster in i hjärnan.

Två resultat kan redan nämnas. Ca 80% av generna i musens hjärnceller är aktiva samtidigt i den arbetande mushjärnan. Att kartlägga olika områden i hjärnan har hittills lett till ett relativt fåtal, med det nya "fönstret" kan man räkna i tusentals.

Amerikanska forskare har upptäckt att koppar spelar en stor roll för hjärnans sätt att fungera. Kemiska signaler i hjärnan gör att ett protein, Atp7a, hämtar koppar från nervcellernas inre och för upp det till ytan där det påverkar synapsernas funktion, som har med celldöd, inlärning och minne att göra.

Att man hittat mekanismen för kopparns påverkan av hjärnreceptorer gör det mer hoppfullt för framtiden att hitta läkemedel som kan användas mot allvarliga sjukdomar som Menkes syndrom, en genetisk sjukdom som stör denna mekanism och leder till utvecklingsstörning och tidig död.

Amerikanska forkare har för Intels räkning påbörjat utvecklingen av ett nytt datachip. Det nya är att det skickar ut och tar emot lasersignaler, vilket skulle möjliggöra trådlös kommunikation mellan olika chip.

Tekniken går ut på att kunna placera en ny typ av laser (The Hybrid Silicon Laser) direkt på ett vanligt kiselchip. Detta skulle i ett slag göra optiska kommunikationslösningar i datorer både ett prisvärt och effektivitetshöjande alternativ. Man tror att det kan komma i produktion inom detta decennium.

Ett isolat oligochaetemaskar i havet utanför medlehavsön Elba ges utrymme i 17:e septembernumret av Nature. Masken, Olavius algarvensis, har ingen mun och inga tarmar, men lyckas ändå få i sig mat och ge ifrån sig "avfallsprodukter". Den är ett litet under av utvecklad symbios.

Under skinnet på masken lever mikrober skyddade, mot att de tar hand om energiproduktionen och delar med sig av producerade vitaminer, mineraler och aminosyror. I "avtalet" ingår också att de tar hand om avfallshanteringen. Extra unikt är att masken har flera olika mikrober som är specialiserade på att utnyttja olika energislag som råkar finnas där masken rör sig.

Ett medicinskt institut på Manhattan, Mount Sinai, har i en försöksserie funnit att ett rött vin, Cabernet sauvignon, utspätt i dricksvattnet till transgenetiska möss med en motsvarighet till Alzheimers sjukdom, på ett markant sätt förhindrar sjukliga neurologiska förändringar och försämrat minne. Vin/vattenblandningen motsvarade 6% alkoholstyrka. Man fick ingen motsvarande effekt i kontrollgrupper som fick enbart vatten eller motsvarande mängd ren alkohol i vattnet.

Studien styrker resultaten i de epidemiologiska studier som visat att ett måttligt vindrickande kan förhindra risken att utveckla klinisk demens till följd av Alzheimers. Rekommenderade mängder är ett glas vin om dagen för kvinnor och två glas om dagen för män.

Den 7 september i vetenskapsjournalen Science rapporteras om en ny slag organisk halvledare med många fördelar. Den är flexibel att använda och billig att tillverka. Det betyder att resultat från forskning snabbt kan komma ut på marknaden.

Tänkbara applikationer är t ex kläder som kan lysa på beställning. Eller paraplyer som genererar tillräckligt med ström för att driva en bärbar teve.

Evolutionsträdet brukar ritas som en mer eller mindre rak linje från en gemensam stamfader till oss och schimpanserna, med neandertalarna som ett udda sidospår som kräver en särskild förklaring. En antropolog från washington har lagt fram en annan syn. Det är vi som är udda och kräver en särskild förklaring, inte neandertalmänniskan.

Genom att jämföra fossil kan man se vad som är mest likt föregångarna och vad som sticker ut som mest udda. Ur det perspektivet är det alltså vi, den moderna människan, som är den udda företeelsen i hela evolutionskedjan jämfört med alla förmänniskor.

Japanska kemister har i en försöksdjurserie kunnat påvisa 5-10% fettreduktion när försöksdjuren fått ett ämne som finns i en ätlig brunalg med det vetenskapliga namnet Undaria pinnatifida. Den används i soppor och sallader i flera asiatiska länder. Ämnet heter fucoxanthin och är säskilt verksamt mot bukfett. Det förmår starta en oxideringsprocess av fettet samt energibortgång via värme. Försöken visat också att levern stimulerades att producera en nyttig omega-3 fettsyra.

Nu hjälper det inte att äta mycket brunalg. Då får man inte i sig tillräckligt av ämnet fucoxanthin. Man hoppas på tre till fem års sikt ha tagit fram ett piller som männsikor kan äta dagligen för att minska i vikt.

Det har observerats att magnetiska oscillatorer i nanoformat kan synkronisera sina signaler till att sammantaget få en styrka som är kvadraten på summan av de enskilda signalerna. Man har nu upptäckt att det beror på "spinnvågor".

Spinn är en kvantmekanisk egenskap som om den kan utnyttjas kunde leda fram till så kallad spinntronik, oerhört mycket kraftfullare än elektronik. Förutom i datachips kunde tekniken användes för att sända signaler, t ex från mobiltelefonen.

En variant av fruktfluga, Drosophila subobscura, som funnits i alla europeiska områden, från medelhavet till skandinavien, kom först för 25 år sedan till de amerikanska kontinenterna, men har redan nu genetiska förändringar på alla tre kontinenterna som visar att den anpassat sig till ett varmare globalt klimat.

När europeiska biologer studerade arvsmassan för 40 år sedan fann man att vissa inverterade gensekvenser var vanligare bland fruktflugorna vid medelhavet än i bland fruktflugorna i kallare klimat, och tvärtom för andra sekvenser. Vid jämförande studier gjorde med 20 till 30 års mellanrum sedan fruktflugan av en olyckshändelse introducerades i amerika och spred sig på båda kontinenthalvorna har man funnit att inverteringar som uppenbart skyddar flugan för värmen blivit vanligare på alla platser där den nu befinnes.

Forskare vid University of California, San Diego (UCSD) School of Medicine har gjort en unik studie på hur ledgångsreumatism kan reguleras av det centrala nervsystemet. Centrala nervsystemet är inte bara en mottagare som reagerar på signaler utifrån, utan kan ta full kontroll över fysiologiska responser man tidigare inte förutsett, inkluderande immunförsvar och inflammatoriska responser.

Genom att injicera små doser av ett signalblockleringsämne direkt i försöksråttors centrala nervsystem kunde man få en tillbakagång av ledsjukdomen hos råttorna som skulle ha krävt en mycket högre dos om ämnet injicerats i blodet eller direkt på den skadade leden. Man tror att det kan ha att göra med hur smärta signaleras till hjärnan.