MedVetTekt

Forskare vid Northwesternuniversitetets Intelligent Information Laboratory (InfoLab) har skapat en helautomatisk, virtuell nyhetssändning, helt efter personlig smak, kallad "News at Seven". Baserat på det som en användare anger som sina intressen samlar den nya tekniken in nyhetsmaterial från internet, sammanställer och redigerar textmaterial så att det passar för uppläsning samt hämtar in videsnuttar och bilder och kommentarer om nyheten från bloggar.

"News at Seven" gör en virtuell nyhetssändning på tre minuter av allt detta. Det hela presenteras i webbläsaren av ett nyhetsankare som själv är en virtuell figur. Man hoppas att detta så småningom ska växa ut till en kommersiell produkt som kan tävla med vanliga televiserade nyhetssändningar. Det ska gå att få personifierade nyhetssändningar varje halvtimme dygnet runt.

Med hjälp av partikelacceleratorn Tevatronen vid Fermilab utan för Chicago har man upptäckt två nya partiklar. En grupp partiklar kallade baryoner består alla av kombinationer av tre kvarkar. Det finns sex typer av kvarkar uppdelade i tre "familjer". Den första familjen är uppkvarkar och nerkvarkar. I den andra familjen kallas kvarkarna särkvarkar och charmkvarkar. I den tredje slutligen finner vi bottenkvarkar och toppkvarkar. Alla "vanliga" partiklar består av kombinationer av den första familjens kvarkar. Protoner består till exempel av kvarkarna upp, upp och ner. Neutroner består av kvarkarna ner, ner och upp.

De nya, mycket kortlivade, partiklarna är en slags tyngre släktingar till protonen och neutronen där den tredje kvarken bytts ut mot en bottenkvark. För att skapa partiklar med en bottenkvark tvingades forskarna skapa energier som liknar de som existerade ögonblicken efter Big Bang vid universums födelse. Kvantfysikens standardmodell förutsäger att det under dessa förhållanden skulle kunna skapas sådana partiklar, vilket alltså nu är bevisat.

Även om studie efter studie visat att en måttlig alkoholkonsumtion verkar minska risken för hjärtinfarkt hos män har man efterlyst bättre kontrollerade studier. Det skulle ju kunna vara så att de män som dricker måttligt har en överlag bättre livsstil, motionerar mer, äter bättre etc, än både de som dricker mindre eller dricker mer. En ny studie slår nu undan benen för den kritiken.

Bland 50000 hälsomedvetena amerikanska män mellan 40 och 75 år som under två decennier regelbundet fyllt i frågeformulär om sin livsstil valdes 8867 män ut som konsekvent rapporterat om en hälsosam livsstil enligt följande mått: kroppsmasseindex (BMI) lägre än 25, motionerar minst 30 minuter varje dag, röker inte, har en diet bestående av mycket frukt, grönsaker, fibrer, fisk, kyckling, nötter, soja, fleromättat fett, samt bestående av små mängder transfetter, rött och/eller processat kött och tar dessutom extra multivitaminkosttillskott. Dessa utvalda män följdes upp i sexton år. Antalet hjärtinfarkter i gruppen jämfördes med alkoholintaget. De som drack måttligt (i genomsnitt kring 30 gram alkohol om dagen = två drinkar) hade 40-60% mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt än de som inte drack alls eller mindre än 5 gram om dagen, trots att alla i övrigt levde lika hälsosamt. 25% av hjärtinfarkterna i gruppen som helt, eller nästan helt, avstod från alkohol var enligt forskarna en direkt följd av denna avhållsamhet.

MAYA-II (Molecular Array of YES and AND logic gates) är en ny "dator" vars kretsar består av DNA istället för kisel. Detta är första steget mot en teknik som kan vara fullt tillgänglig om 5-10 år.

DNA-datorer kommer inte att kunna mäta sig med vanliga datorer i snabbhet. Deras stora fördel består i att de användas i vätskor. En DNA-dator i blodet skulle t ex kunna övervaka olika livsviktiga funktioner och sätta in motåtgärder direkt vid behov.

Pytoplankton har stor betydelse för den marina näringskedjan. Forskare har nyligen räknat ut att de årligen tillför nästan fem gånger så mycket energi till det marina livet (63 terawatt) som den totala mänskliga energikonsumtionen (13,5 terawatt år 2001)

Med hjälp av detta bränsle simmar mängder av marina djur omkring i havet vilket fungerar som en slags utspridd visp i vattnet. Den inverkan detta har på havet motsvarar den inverkan vindar och tidvatten har. Så stora rörelser i vattnet ger en märkbar påverkan på jordens klimat. Pytoplankton är känsliga för klimatändringar som de själva är en stor orsak till!

En lätt sötaktig substans, kallad 2DG, har visat sig kunna förhindra epileptiska anfall hos försöksdjur. Forskare hoppas att en behandling för människor som kan liknas vid insulinbehandling för diabetiker kan utarbetas med 2DG för epileptiker inom fem år.

2DG blockerar kroppens förmåga att ta upp socker och är därför en behagligare variant av en helt sockerfri diet som sedan bibliska tider föreskrivits som ett sätt att kontrollera epilepsi.

En ny "grön" version av en teknik kallad, ATRP (atom transfer radical polymerization), gör det möjligt att industriellt tillverka plaster med miljövänliga substanser, som vanligt socker och C-vitamin.

Effekten av den nya tekniken är att man reducerar användningen av katalytiskt koppar samtidigt som processen blir hundrafallt mer effektiv. Tekniken kommer också att bli användbar vid tillverkning av andra material än vanliga plaster.

"Hur ska jag veta vad jag tänker innan jag hör vad jag säger?" är ett gammalt skämt med verklighetsbakgrund. Det har länge stått klart att vi modulerar vårt tal efter hur vi hör att det låter. Nu visar det sig att hjärnan tar hänsyn till mer än bara ljudet.

Med hjälp av ett sinnrikt experiment med mekanisk påverkan på motoriken kring talet har forskare kunnat se att hjärnan tar häsnyn till och anpassar sig till feedback från käk-, mun- och tungrörelser även när de är så små att de inte ljudbart inverkar på talet.

Att nanotekniken så småningom skulle få stor användning för behandling av kroppsskador har stått klart länge. Nu har man lyckats skapa en vätska av proteinfragment, peptider, med revolutionerande egenskaper för sårvård, som presenteras i online-tidskriften Nanomedicine 10:e oktober.

Vätskan stoppar blödningar inom sekunder. Den har prövats på olika vävnader med samma nära på ögonblickliga resultat. Förutom att revolutionera sårvård kan den komma att korta ner operationstider med 50%

Vanlig elektronik använder sig av elektronens laddning för olika syften. Det kvantmekaniska spinnet hos elektronen har länge varit en eftertraktad egenskap att också kunna använda i vad som skulle kallas spinntronik. Spinntronik antas vara nästa stora teknikska revolution. Men problemen är många.

Forskare vid Ohio University har nu löst ett sådant efterhängset problem, hur man effektivt ska kunna manipulera spinnet. Man har lyckats få ett ferromagnetiskt material att växa kristallartat på en halvledare på ett sätt som gör att man kan fininställa spinnet. Allt detta kan desssutom göras i rumstemperatur och inte vid extremt låga temperaturer som gällt för den förhärskande tekniken hittills, vilket gjort den otillämpbar kommerciellt.

Att det finns sju gånger så mycket mörk exotisk materia som vanlig materia i universum har vi bara anat på allvar sedan 1970-talet, trots att det funnits indikationer sedan 1930-talet. Ändock har det varit så besvärande för vetenskapsmännen att de faktiskt inte vet vad den är att det formulerats många teorier som skulle bortförklara egendomligheter i observationer av galaxernas rotation på annat sätt. Men nu verkar dessa teoriers tid vara ute.

NASA har hittat direkta bevis för den mörka materiens existens genom att med rymdobservatorier studera en kollision mellan två kluster av galaxer ("Den största smällen efter Big Bang"). Denna kollision har lett till en åtskillnad av vanlig materia, som stoppats upp av kollisionen, och mörk materia som inte stoppas upp när den kolliderar med sig själv. Skillnaden blev möjlig att upptäcka genom att gravitationen fungerar som en lins enligt Einsteins relativitetsteori.

Utomkroppsliga och andra spöklika upplevelser är ganska vanliga, vilket inte är så förvånansvärt med tanke på hur lätt hjärnan kan störas i sina försök att få olika sinnesintryck att hänga ihop. Hjärnan kopplar ständigt samman information från den egna kroppen, dess inre och yttre förhållanden, från omgivningen och från minnen. Vi känner t ex fortare igen en hund om den samtidigt skäller.

Forskare i Schweiz har funnit att när multisensoriska områden i hjärnan får elektriska impulser kan det störa hjärnan så att man t ex upplever att det finns en skuggperson bakom ryggen på en, eller att man ser ner på sin egen lekamen ovanifrån. Det senare ett fenomen känt från vittnesmål från patienter som varit nersövda. Långt ifrån att vara ett paranormalt fenomen är det ett enkelt fall av kroppslig felplacering. Ett misstag av en hjärna som blivit fintad upp på läktaren.