MedVetTekt

I de första transistorradioapparaterna satt ett halvledarämne kallat germanium. Det utbyttes snart mot kisel. Nu har forskare från USA och Tyskland gjort ämnet populärt igen i form av en konstgjord variant.

Vanligt germanium har struktur som en diamant. Det nya ämnet har burstruktur. Det ger det en egenskap som är ovanlig, men som det delar med vanlig is. Det flyter i sin egen vätska. Det avger också ljus och lämpar sig väl för optoelektroniska tillämpningar.

Déjà vu är franska och betyder "redan sett". Ca 70% av befolkningen har råkat ur för detta fenomen, känslan av att ha upplevt något tidigare fastän man inte har det. Trots vanligheten är det ett fenomen som få psykologer studerat, till skillnad från ett annat vanligt fenomen, "att ha något på tungan" utan att få fram det, som det finns många studier kring.

En ny studie om déjà vu visar att även blinda ofta har dessa upplevelser när det gäller lukt-, hörsel- och känselupplevelser. Det omkullkastar den tidigare utbredda teorin att déjà vu kom sig av att synförnimmelser från ena ögat blev fördröjda i förhållande till det andra ögat och att man därför upplevde det som något redan sett.

Man har vetat sedan ett antal år att äldre människor ofta inte får det skydd av influensavaccin som är förväntat. Detta gäller även annan vaccinering. En ny studie som presenteras i Journal of Immunology den 1:a december ger en förklaring.

Många äldre använder vanliga läkemedel mot värk, t ex magnecyl, treo, ipren som alla påverkar B-celler så att ett enzym som förmedlar värken hämmas. Nu visar det sig att det också hämmar B-cellernas produktion av antikroppar som bland annat influensavaccinet är beroende av för sin verkan.

Fredagen den 17:e november 2006 släpptes nyheten om den första självmedvetna roboten. Inte självmedveten i betydelsen av att den är självmedveten om sitt tänkande, men väl att den lärt sig vara medveten om sin "kropp". Forskarna jämför den med en katt i det avseendet.

En vanlig robot som slumpmässigt förlorar delar av sin mekanism blir totalt oförmögen, eftersom den inte har någon uppfattning om sin mekanism. Den nya roboten lär sig efterhand att den går på fyra ben. När ett av benen skadas lär den sig att kompensera genom att ta sig fram haltande, precis som en katt skulle gjort.

Forskarna Harold Morowitz and D. Eric Smith vid Santa Fe institutet har i höst i ett arbete framlagt en ny teori enligt vilken livets uppkomst är en naturlig och oundgänglig effekt att likna vid den energiförlösande effekten av en blixt.

Enligt den nya teorin, som har empiriskt stöd från både fysik och kemi, är liv en förlösande reaktion på uppbyggda energirika spänningar. Det skulle därför uppkomma till följd av samma fysiska och kemiska processer överallt i universum där betingelserna är de rätta. Biologi skulle därmed vara en deterministisk förlängning av fysiska och kemiska förlopp.

Myelin är en fettrik substans som bildar ett elektriskt isolerande lager runt axonet som leder de elektriska impulserna från hjärncellerna, ungefär som det skyddande lagret på en sladd. En föga unik design hos en fungerande hjärna kan tyckas, men det är faktiskt bara ryggradsdjur som är utrustade med denna isolering. Människan har dessutom miltals mer av isolerande myelin än alla andra ryggradsdjur.

Nya forskningsrön tyder på att detta har den dubbla effekten av att den mänskliga hjärnan kan fungera på ett mer internetliknande sätt än andra hjärnor, men att den samtidigt, på grund av myelinberoendet, är mer känslig för vissa störningar, alltifrån schizofreni till Alzheimers sjukdom. I sökandet efter nya behandlingar skulle man behöva forska mer kring isoleringens roll för signalernas effektivitet.

En av världens främsta forskare inom modern optik tillämpad i rymden, Roger Angel, har studerat möjligheterna att skapa en solskärm för att motverka den globala uppvärmningen.

Han presenterar nu en detaljerad plan för hur trilljoner små satelliter kunde bilda ett "moln" som reflekterade bort ca 2% av solbestrålningen mot jorden, vilket motsvarar, och därmed skulle balansera, effekten av fördubblade koldioxidutsläpp.

I novembernumret av Nature Genetics rapporteras om hur snabba evolutionsförändringar i bakteriegenom kunnat studeras i realtid under bara några dagar.

Genom att hålla bakterier i en miljö som gynnade mutationer kunde forskarna på sex dagar se förändringar inte bara i enskilda gener utan i hela genomet. Omfattningen förvånade forskarna, som menade att det var som att byta ut hela elnätet i en byggnad bara för att en lampa gått.

Forskare vid Harvard har för första gången lyckats skapa en datormodell som kan förutsäga hur proteiner veckar ihop sig till biologiskt aktiva tredimensionella former.

Resultaten kan komma att göra det möjligt att förstå varför såväl normala som "felaktiga" veckningar uppkommer. De senare är orsak till en rad förödande sjukdomar.

Kinesiska forskare har lyckats använda insektsvingar som mallar för att skapa ett mönster på en hinna av polymerer. Insektsvingarna har små stoplar i nanoformat ordnade i intrikata mönster. Dessa skapar motsvarande "nanobrunnar" som kan etsas fast på ett kiselchip.

Forskarna anser att detta är början på en utveckling där man kan lära sig utnyttja naturligt förekommande nanostrukturer som vanlig industriproduktion har svårt att åstadkomma. Naturen har fortfarande mycket att lära oss. Insektsvingsmönstret har visat sig ha viktiga antireflektiva egenskaper.

Bara människor, schimpanser, orangutanger och delfiner har tills nu ansetts klarat spegeltestet, dvs det test som går ut på att de ska känna igen sig själva i en spegel. Denna kognitiva elitgrupp har nu utökats med ännu en art, elefanten.

Man hade länge misstänkt att elefanter, med sitt komplexa sociala system, borde ha utvecklat förmågan till självmedveten empati. Tidigare misslyckade försök har alla använt sig av för små speglar. Med stora speglar klarade elefanterna detta test lika bra som apor och småbarn.

Kanadensiska forskare har funnit ett virus, kallat VSV, som tar död på av cancerceller i den mest elaktartade formen av hjärntumör hos möss. Genom att modifiera en gen i viruset kunde man få det att bli ofarligt för normala celler men behålla sin dödliga inverkan på cancerceller. Det ger hopp om bättre behandling av denna cancerform, malignt gliom, hos människor i framtiden.

Malignt gliom är den vanligaste formen av hjärntumör hos vuxna och svarar för mer än 40 procent av alla tumörer i centrala nervsystemet. Kirurgisk behandling är svår då tumören snabbt sprider sig i omkringliggande vävnad. Genom att det genmodifierade viruset kan ges intravenöst kan det angripa även cancerceller som spridit sig.