MedVetTekt

I det senaste numret av Nature Nanotechnology beskrivs en tvåarmad robot i nanostorlek som kan gripa tag i och flytta om molekyler i en DNA-kedja.

Detta är ett stort steg mot målet för nanoteknologin som det formuleras av en av upphovsmännen till roboten, kemiprofessor Nadrian Seeman: "The aim of nanotechnology is to put specific atomic and molecular species where we want them and when we want them there".

Etiketter: DNA, molekyler, nanoteknologi, robot

Inte minst i Populär Världsbildsvetenskaps artiklar har det skrivits om andra universa. Flera av vetenskapens bästa teorier för närvarande pekar på att det finns sådana. En särskild klass av dessa teorier handlar om en ofantlig expansion vid universums början, kallad inflation, som gör att stora delar av universum för alltid försvinner ur synhåll för att i sin tur, genom upprepad inflation skapa helt nya universa.

Hur otroligt det än kan låta kommer man med nya kosmologiska instrument som mäter gravitationsvågor snart att kunna sålla mellan dessa teorier på empirisk grund enligt rapporter från American Association for the Advancement of Science årliga konferens i Chicago.

Etiketter: gravitationsvågor, inflationsteori, mätning, universa

Vad sägs om att kunna ta ett piller före en rockkonsert och slippa öronpluggar och ändå få fullgott skydd mot hörselskador? Snart kan det kanske vara verklighet enligt rapporter i veckan på Association for Research in Otolaryngology's årliga konferens i Baltimore.

Vid djurförsök har en vitamincocktail med betakaroten, C- och E-vitamin och mineralen magnesium samt en salicyl som ingår i vanlig magnesyl visat sig ha en hörselskyddande effekt. Försök pågår med bl a verkstadsarbetare i Sverige för att se om samma effekt kan uppnås på människor. Förhoppningar finns att det kanske även går att förebygga åldersrelaterad hörselnedsättning.

Etiketter: hörsel, vitaminer

Enligt ny forskning som redovisas i Accounts of Chemical Research kan effekten på solceller förbättras avsevärt genom att ta tillvara överskottsenergi när cellen bestrålas med fotoner.

När en vanlig solcell absorberar en foton frigörs en elektron som kan användas för elektrisk ström. Överskottsenergin försvinner ut i materialet i form av vibrationer. Med ny nanoteknik kan energin istället överföras till ytterligare en elektron och därmed förbättra effektiviteten.

Etiketter: effektivitet, nanoteknik, solceller

Igår publicerades en studie i journalen Public Library of Science ONE som ger belägg för att förmågan till empati har en genetisk grund. Studien är gjord på möss som visar sig ha en förmåga till komplext empatiskt beteende som vida överskrider vad man tidigare trott.

Möss med olika genetisk härkomst skiljer sig i social förmåga. Studien visar att möss som genetiskt är sociala kan fås att känna obehag inför ett stimuli som en annan mus de bara iaktar lärt sig associera med obehagliga upplevelser.

Etiketter: empati, gener, möss

En ny studie publicerad i Investigative Ophthalmology and Visual Science visar att kraftfull motion kan förhindra åldersrelaterad synnedsättning och minska risken för grå starr.

Studien är gjord på över 41000 motionslöpare under sju år och visar tydliga samband mellan större mängd löpmil och mindre antal ställda diagnoser på dessa ögonsjukdomar.

Etiketter: grå starr, löpning, motion, synnedsättning

1959 utlyste Richard Feynman ett pris till den som först kunde skriva text så liten att hela innehållet i Encyclopedia Britannica kunde rymmas på ett knappnålshuvud. Priset utdelades till en student vid Stanford University först 1985. Äran av denna tekniska bedrift fick inte Stanford behålla mer än fem år då ett visst dataföretag lyckades skriva bokstäverna IBM med enbart 35 atomer.

Enligt en artikel i Nature Nanotechnology har Stanford nu åter slagit rekordet genom att skapa en text som är 40 gånger mindre än den de vann priset med första gången, och fyra gånger mindre än IBMs text. Man har lyckats nå subatomära nivåer för (35 bitar per elektron) för text.

Etiketter: liten text

En av de hetaste vetenskapliga teorierna om universum är att det är holografiskt. Det betyder att det är detsamma i det lilla som i det stora. Varje liten del innehåller samma information som det hela. Rumtiden har en minsta yta, Planckarean ( se mer om Planckenheter här http://hem.bredband.net/b124876/plankckunits.htm ), och informationen "flödar över" så att det uppstår ett brus enligt den holografiska teorin för universum.

Enligt Craig Hogan, en fysiker vid Fermilab Centre for Particle Astrophysics har ett forskarteam som egentligen letat efter gravitationsvågor, som ska finnas enligt Einsteins allmänna relativitetsteori, redan i sina data uppfattat det holografiska bruset. Är det korrekt är det en av de viktigaste upptäckterna i fysikens historia.

Etiketter: holografiskt universum

Våra kroppar håller reda på dygnsrytmen åt oss genom en inre klocka. Att störa den genom t ex nattarbete är bevisat inte bra för hälsan. I en av de största epidemiologiska studier som någonsin gjorts uppvisade nattarbetande sjuksköterskor högre frekvens bröstcancer än motsvarande grupp som arbetade dagtid.

Våra inre klocka är emellertid egentligen fyra. Dygnsrytmen styrs av fyra olika gener. När forskare vid University of North Carolina tog bort en av dessa fyra på försöksmöss hade detta tvärtemot vad man förväntat sig en dämpande effekt på cancercellers tillväxt. Att ändra motsvarande genuttryck hos människor med cancer kan visa sig vara ännu en verksam behandlingsform vid cancer.

Etiketter: cancer, dygnsrytm

Metallelektroder för att uppfatta hjärnsignaler och använda dem som gränsnsitt mot datorer är en trubbig teknik. Forskare vid det israeliska Weizmanninstitutet har visat att man kan odla hjärnceller som fungerar som logiska kretsar.

Hjärnceller är komplicerade system men när de odlas i laboratoriet bildar de inte själva fungerande nätverk. Vad man lyckats med är att visa att det går att skapa enkla logiska kretsar med hjärnceller odlade på en plan yta. När man kan åstadkomma komplexa beräkningar med artificiella medel är ett nytt hjärna maskin gränsnitt nära.

Etiketter: hjärna maskin gränsnitt

The Large Hadron Collider ska göra experiment som skulle kunna skapa svarta hål eller främmande materia. Vetenskapliga experter har lugnat oroliga med att risken att något av detta skulle vara en fara för jorden är i storleksordningen en på miljarden per år. Dvs om man gjorde kontinuerliga experiment i en miljard år kanske något experiment skulle visa sig en aning riskabelt.

På Future of Humanity Institute vid University of Oxford gör man en annan bedömning. Vid riskbedömning måste man även ta hänsyn till hur stor risken är om de kunskaper man utgår från när man bedömmer är felaktiga. Alla vet ju att vetenskapliga teorier per definition ska vara möjliga att falsifiera. Vid vanlig riskbedömning har detta ingen praktisk betydelse. Men när risken är så ofantligt liten som i fallet med experimenten vid LHC får även en väldigt liten chans att själva de fysiska teorierna är fel en förhållandevis större betydelse. Om risken att något allvarligt inträffar om teorierna är fel är en chans på miljonen är det tusen gånger mer troligt än om terorierna är rätt.

Etiketter: LHC, riskbedömning, The Large Hadron Collider

De motions- och träningsråd som brukar ges för att förebygga hjärt-och kärlsjukdomar samt vissa former av diabetes kräver en insats som sträcker sig över flera timmar i veckan. Det kan i sin tur leda till att många inte tränar alls därför att de upplever att de aldrig har tid att komma upp i den volym som skulle ge positiva resultat för hälsan.

En ny studie gjord vid Heriot-Watt University Edinburgh visar att förbättrad metabolism och sockerförbränning uppnås redan vid 30 sekunders träning ett par dagar i veckar under förutsättning att det är i en form av hyperintensiv intervallträning.

Etiketter: hyperintensiv intervallträning