MedVetTekt

Matematiker har via studier av bin hittat en ny algoritm som ökar produktionen inom tillverkningsindustrin. När ett bi hittat ett bra ställe att samla nektar flyger det hem till kupan och utför en dans som talar om för de andra bina i vilken riktning stället ligger, hur långt bort det är och hur rikt på nektar det är. Det är beroende av dessa parametrar hur många arbetsbin det är värt att skicka iväg till stället.

Nu är det ingen som tror att bina "tänker ut" detta. Allt måste ske enligt omedvetna regelverk. Sådana regelverk kallar matematikerna algoritmer. Man har nu lyckats härma binas algoritm så att mer resurser kan fördelas där de bäst behövs i en tillverkningsprocess med tusentals parametrar. Naturen är inte dum. Den nya algoritmen är effektivare än alla tidigare.

Tänk dig att jorden tippat över så långt att Alaska låg vid ekvatorn! Vetenskapsmän har nyligen kunnat belägga att detta förmodligen har inträffat.

Innan den ganska nypåfunna teorin, som numera är bekräftad, om kontinentaldrift har sedan 140 år funnits en teori om polarddrift. Tanken var att om jordmassorna av någon anledning hade en extra stor tyngd i någon riktning skulle denna tyngd sträva efter att hamna på ekvatorn. Nu tror man till följd av fynd på norska Svalbard att detta hände för 800 miljoner år sedan på grund av att alla kontinenter på den tiden var samlade i en enda landmassa med enorm tyngd.

Tidigare studier och allmänt vedertagna begrepp har sedan länge pekat på ett samband mellan hjärtsjukdom och en så kallad typ A-personlighet, som kännetecknas av att personen ofta går på högvarv, är otålig och tidspressad. En ny studie visar i kontrast till detta att det inte finns något som helst samband.

Studien som har pågått i 10 år är unik och omfattar en stor, genetiskt homogen grupp i olika åldrar från ett och samma område (62% deltog i studien) på Sardinien. Man har kunnat säkerställa att längd beror till 80% på generna, kolesterolhalten till 40% och olika beteendemönster är till mellan 10% och 20% beroende av generna. Man undersökte 98 beteendemönster men kunde inte hitta något enda samband mellan typ av personlighet och hjärtkärlfunktionen.

Inom sektionen för datavetenskap vid Rochesteruniversitetet i New York arbetar man på nästa generations transistor, den ballistiska transistorn. I dagens transistorer, och inom halvledarfysiken, arbetar man med elektronerna som om de vore en flytande ström. Den ballistiska varianten använder elektronerna var för sig, som om de vore biljardklot. Man behöver inte tillföra energi utfirån för att slå på och av strömmen, utan använder elektronernas egen tröghet.

Datachip som arbetar enligt den principen använder väldigt lite energi och producerar därmed väldigt lite värme. Detta gör dem väldigt snabba, ca 1000 gånger snabbare än transistorerna i en vanlig bordsdator. En prototyp är redan framtagen.

Sociologen Ray Oldenburg myntade begreppet "den tredje platsen", om hemmet är den första och arbetet den andra så är de informella mötesplatser man på daglig basis kan träffa många vänner av olika slag och kan gå och komma som man vill den tredje. Den engelska puben, eller det svenska fiket kan vara exempel. Till dessa vill vissa forskare nu lägga virtuella tredje platser. En artikel om detta finns i augustinumret av Journal of Computer-Mediated Communication betitlad "Where Everybody Knows Your (Screen) Name: Online Games as 'Third Places'" (anspelande på den berömda teveserien "Cheers").

Det man talar om är så kallade MMO-spel (MMO står för "Massively Multiplayer Online"). Det finns ca 9 miljoner spelare över hela världen, som i genomsnitt spelar 20 timmar i veckan över internet. De farhågor som finns kring detta fenomen, som introvert och passiviserande, är felriktade menar artikelförfattarna. De tillfällen till sociala kontakter som här sker virtuellt skulle aldrig kommit till stånd annars. Man träffar folk man inte skulle träffat i det vanliga livet. Det leder kanske inte till nära vänskapsrelationer, men det är vidgande för ens världsbild. Platser där sådant kan ske finns det annars alldeles för få av, och alldeles för lite tid för, i det moderna livet i övrigt.

Traditionell kinesisk behandling av värkande, inflammerade leder var att stryka mintolja på leden. Nu har forskare vid Edingburghuniversitetet kunnat beskriva den exakta funktionen hos vissa ämnen i mintolja om "kyler ner" leden och dramatiskt minskar smärtan. Ett nyligen upptäckt protein, TRPM8, som finns i en bråkdel av nervcellerna i huden hos människan, fungerar som receptor, dvs binder till sig mindre molekyler i mintoljan, vilket i sin tur inverkar hämmande på de smärtsignaler som skickas från den verkande platsen till hjärnan.

Denna nygamla metod att lindra smärta verkar alltså genom att förstärka kroppens egen förmåga att åstadkomma smärtlindring. Det betyder att man kommer att kunna ge effektiv smärtlindring utan bieffekter till alla de patienter som lider av kronisk smärta som inte svarar bra på t ex morfinbehandling.